Åsas Minnen

Haha, jag vann den!
En härlig strid i slutminuten.
Jag segrade!
Ha!

Blir så less på min dator... Ska lämna in den imorgon. Basta.
Har gjort kopior på alla foton, så nu bara måste den in och lagas.
Helt plötsligt så fungerar den en stund och sen lägger vissa tangenter av igen.
Just nu sitter jag vid den andra, supersega, datorn och gör det jag måste.

Känns tråkigt att blogga utan foton, men ikväll kanske jag slår på stort och kopplar in den externa hårddisken i supersega datorn. Då kommer jag åt alla mina bilder. Alla. Det är många det.

Håller på att rensa bland barnens miljoner kläder, kasta, inte kasta, ge bort, spara och så vissa dyrgripar jag hoppas tjäna pengar på. Tradera. Så pilligt att få upp auktioner bara. Och samtidigt ack så enkelt att klicka och buda hem ännu mera kläder...
Och tydligen är det bytardagar i parken i veckan. Visst är det ett tecken? Ett tecken att rensa ur ytterligare och sen få en och annan vuxenpoäng med att lämna in en kasse med kläder? Så får det bli.

Jag har förresten listat ut "felet" med vågen. Det var mitt fel.
Vågen stod på badrumsmattan och då diffar den något. Visar lite mindre vikt.
Jag ska alltid råka ställa den på mattan när stora jag ska väga mig!!

Oj, oj nu pinglar timern på micron! Dags att "ninja" hem en windstopper till Molly!
Det klarar min laptop. Alla siffror fungerar fortfarande!

Det började med några steg då hon precis blivit 11 månader.
Sen blev det som en lek, "ta-tre-steg-kasta-sig-i-vår-famn".
På sin födelsedag slog hon rekord och tog ett tiotal steg för att komma till sin present.
Och bara några dagar senare gick hon över hela köksgolvet. När jag dessutom inte var hemma!
Hon är så lycklig över sina framgångar och nu går hon mest hela tiden!

Tack för era tankar! De hjälpte!!
Vet inte om jag ska skrota vågen här hemma... Den på BVC visade 8460 g!
Betydligt mer alltså och det var sååå skönt att hon inte har gått ner.

Dock dippar hon fortfarande från dessa "kurvor", men BVC-tantaluran var inte orolig, hon tyckte Molly såg ut att må hur bra som helst. Det gnager dock lite hos mig ändå. Lite oro. Hon äter ju en hel del, så varför går hon inte upp mer? Vi bokade in extra besök om en månad. Det kändes bra.
73 cm lång är hon nu. När Alexander var 1 år vägde han 10 470 och var 74 cm lång. Lite rundare med andra ord och Molly kan inte ärva särskilt många av storebrors kläder.
Sprutorna gick bra, ett par tårar kom och hon gav sköterskan onda ögat då hon förstod att hon skulle få en till i andra benet också.

Men inga andra biverkningar ännu, vi åkte på mammafika och Molly frossade vattenmelon och jag frossade chokladkaka. Jag kommer rulla fram när jag ska börja jobba igen!

Imorgon är det 1-års-kontroll på BVC. Detta innebär sprutor (två dessutom), mätning och vägning.
Jag fruktar vägningen. Som ni vet så är Molly en rikitig lättviktare.
Förra gången jag var där så vägde hon 8290 gram. Lilla skruttan. Då var hon 11 månader och 12 dagar gammal.
Imorgon kommer hon att vara 1 år och 8 dagar.

Tack till er som frågat, sist sa sköterskan att läkaren skrivit en kommentar i Mollys journal "Minsta avvikelske från nuvarande kurva innebär remiss till ???" Jag minns inte vad de hette, men då kommer de utreda eventuella allergier. Allergier. Låter tråkigt och jobbigt. Men jag tror inte att hon är allergisk. Hon har aldrig haft några utslag på kroppen eller liknande. Hon bajsar dock oftast väldigt löst. Så jag tror mer på att det skulle kunna vara nåt tokigt med hennes mage eller tarmar. Vi får se vad de säger imorgon. För någonting kommer de säga.

Jag vägde Molly ikväll när hon skulle bada. Jag fick ont i magen.
Vågen visade på 8,1 kg.
Min lilla mini-Molly.

Tänk på oss imorgon?

Känns som att jag håller på och döda bloggen.

Men det har varit en ganska tung vecka.
En stor anledning till att jag inte skrivit är att jag fortfarande inte fått rumpan ur och lämnat in denna laptop till datordoktorn. V, N, R och mellanslag fungerar bara ibland... Som ni ser funkar det just nu. Fast för "R" fick jag trycka sju gånger. Frustrerande.

Sen har jag haft en make med nyopererat knä. En titthålsoperation som inte låter som så mycket för världen, men oj, han var helt orörlig de första dagarna. Kunde inte ta sig ur sängen eller soffan. Jag fick hjälpa honom med kläder och annat. Kändes som att jag hade tre barn här hemma!
Alex frågade "Ska pappa vara där uppe för alltid?"
Och jag fick lite otrevliga minnesbilder från filmen "Who's eating Gilbert Grape", rös lite och hejade som en tok på Rich som försökte kräla sig ner för trappen.

Sen skenade tankarna iväg... Såhär kommer det bli när han är gammal gubbe. Och jag fortfarande är 60+.
Han kommer peka på sånt han vill ha och jag får hjälpa honom att duscha.
Jag vill inte bli gammal. Så låt oss leva i nuet!!

Nu är i alla fall han, och hans knä, väldigt mycket bättre. Jag slogs av hur mycket vi hjälps åt här hemma. Bara småsakerna man inte tänker på "Kan du fixa välling", "Jag glömde en handduk till Molly, kan du räcka en" eller bara en sån simpel sak som att kunna få tag på fjärrkontrollen.
Det var ganska tungt att dra hela lasset själv några dagar. Barnen sov taskigt också så jag sprang omkring mellan alla rum som en dåre på nätterna.

Men nu lämnar vi det!
En massa roligt har hänt också! Vår underbara lilla Molly har fyllt ett år och numera kan hon gå!
Kommer blogga om hennes födelsedag senare med bilder!
Ska leta fram sladden. Igen. Varför ligger den aldrig på sitt "vanliga ställe"?

Men jag har Alex hemma från dagis en vecka till. Han bad om att få gå dit idag, han hör dem ju hemifrån. Men accepterade mitt sällskap ändå, vi åkte till en härlig leksaksaffär för att leta present till Molly. Att det skulle vara så svårt att hitta en bra present till min blivande 1-åring, det trodde jag inte!

Vi var länge, väldigt länge inne i affären. Både Alex och Molly lekte och hade skoj, personalen var toppen och de hade många fina grejer. Härliga träleksaker, fina utklädningskläder, intressanta expriment och en hel del inredning. Plastleksakerna lyste med sin frånvaro.

Fick blinka ett par gånger när jag loggade in här idag. Inte bloggat på snart två veckor. Oj.
Vi har haft Joe här med oss i över två veckor. Hunnit med en weekend på Åland med de finaste vänner. Och avslutat semestern på bästa tänkbara sätt. Astrid Lindgrens Värld. Vilket ställe. Jag är såld. Ja, hela familjen faktiskt! Alexander sa till och med att detta var minsann roligare än både "Juibacken"och Gröna Lund! Det ni!

Tänker återkomma med foton men nu ville jag mest skriva en rad för att tala om att jag fortfarande finns här!