Trodde jag ja!

"Återkommer imorgon"... Hm.

Med tre tidiga jobbstarter på raken (tredje imorgon) är man rätt körd i botten på kvällarna.
Lägg till två mer eller mindre trotsiga barn på det och ni förstår att jag är på nån slags överlevnads-nivå här hemma. En blåsig natt till med lite sömn och jag blir knäpp. Knäppare.

Ojoj, mitt tålamod är nästan helt borta.
Alexander har verkligen lärt sig att argumentera. Vad man än ber om så är det "Nej, men..." eller "Ja, fast..."
Han har ju alltid varit så enkel att tillrättavisa och prata med. Vad hände?
För att inte tala om hans lillasyster. Lilla envisa Molly. Så otroligt missnöjd.
Gnäll. Gnäll. Gnäääääll. Hjälp!

Inget passar. Gnäll. Inget är roligt. Gnäll. Inget duger. Gnäll. Hänga i mitt ben. Gnäll.
Får veta av personalen i förskolan vad hon ställt till med där.
Dragit en pojke i håret. Klappat till en annan. Satt sig på en liten tös.

Molly är galet svartsjuk på de nyinskolade barnen.
Innan var hon minst. De "stora" barnen tog hand om henne. Hon var säkert ganska bortskämd.
De stora barnen har flyttat upp till Alexanders avdelning.
Och små konkurrenter har kommit in. Konflikt!

Idag hade hon varit snäll.
Och inte heller fick hon ett bryt när vi gick hem och inte till parken.
Istället var det storebrorsan som tyckte jag kom alldeles för tidigt och gömde sig flera gånger när vi skulle gå.
Efter någon timma hemma var det åter ett bråk-kaos.
Kombinationen trött mamma, gnällig tvååring och kaxig femåring är verkligen inte den bästa.

Nåja.
Bättre dag imorgon?
Fredagsmys?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0