Arga Alexander!
Alex testar oss mer än någonsin.
Jag har länge försökt formulera hans beteende i bloggen. Men hans humör vänder snabbare än jag skriver ett blogginlägg.
Vi har varit så bortskämda med honom. Han har oftast gjort som vi bett honom och nästan alltid varit glad.
Jag känner ingen som har så stor empati som min son.
Nu har han visat att han har andra sidor.
Han kan bli så arg! Och uppkäftig! Säger emot och gör inte det han ska.
Sen plötsligt vänder det och han är sitt vanliga glada jag.
Man vet aldrig riktigt hur det blir.
Jag skulle kunna skriva flera långa, långa inlägg om detta. Men så fort en fight är över och vi pratar om det så glömmer man ganska fort.
Idag blev jag påmind.
Skulle fota något och hittar detta.
Asgarv. Alex har lekt med min telefon.
Han tränar sin "arga look"...
Det låter som en begynnande (eller stundande!) sexårstrots! Den fruktade!
Hur menar du nu? Vi har en PMS-kille här hemma sen länge. Att få utbrott som man inte trodde gick att få för att sen bryta ihop i tårar och fem minuter sen kramas och strössla kärlek över allt och alla. :) Det känns som att leva mitt i en filmkanal.
Underbar bild på Alex!
Kramar till dig, Åsa.
Hur skriver jag egentligen? Hoppas att du förstår trots alla fel. :)
Härlig bild!!! Det är precis samma här. Alma var så medgörlig och go, nu får man knappt röra henne utan att det ska bli sura miner och buffar. Allt gör henne arg, har hon inget att vara arg över hittar hon på något. suuuuck Hela världen är emot henne och hon är alltid orättvist behandlad (enligt henne iaf) haha. Växer det bort????? ;-)
