Åsas Minnen

Försökte föklara vad ett halvår är för Alexander. Gick sådär.
Men idag är det fyra och ett halvt år sedan min lille (store) kille kom till världen!
Försökte lära honom "sten, sax, påse" och det gick bättre. Även om han är sten allt som oftast.
Idag ville han även fota mig och Molly med min lilla kamera. Det gick åt skogen.
Han höll för blixten, eller objektivet. Fick inte till det med händerna. Blev ARG! Många tårar och ett fustrerat "Jag förstår faktiskt inte vad du säger mamma!!! Jag är för liten!"

Vi pratade även om giftermål...

Alex "Mamma växer jag hela tiden?"
Jag "Ja, det gör du"
Alex "Så när jag har vuxit och blivit så stor som du, kan vi gifta oss då? Som du och pappa?"
Jag "Mmm, det är gulligt att du vill det"
Alex "Ja, eller så kanske jag gifter mig med Molly!"
Jag "Men Molly är ju din lillasyster"
Alex "Men då är ju hon också stor, då är hon ju inte min lillasyster längre"
Jag "Jodå, Molly kommer alltid vara din lillasyster"
Alex "Jaha. Men det finns ju en till tjej i familjen, så då kanske jag kan gifta mig med Ella"
Här släpper jag en bomb...
Jag "Alex, man brukar faktiskt inte gifta sig med någon inom familjen. Du får hitta en tjej på dagis eller så"
Kort tystnad
Alex "VA!? Men åhhh vad orättvist (börjar bli ett poppis ord)!! Varför kan inte JAG gifta mig med nån i familjen? Det har ju du OCH pappa gjort!!"

Underbara unge! Jag älskar dig!



Här "läser" han för Molly.
Han har varit helt underbar med henne dessa två dagar hemma!

Alexander har idag fått till sin önskelista.

1. Ett förstoringsglas

2. En rosa leksaks-limonsin


Det är ju tur han varit snäll i år! 
Eller kankse tomten tycker det är lite för mycket begärt?

Natten till igår var inte så rolig.
Molly kräktes ner hela sig och hela sängen. Hon lutade sig faktiskt ut över kanten så det var en hel del på golvet också. Alexander har aldrig varit riktigt magsjuk. En gång hämtade jag honom från dagis då han hade kräkts där, men sen kom det inget mer.
Så jag trodde att det var för att hon hade hostat (det har hänt Molly förr, hostat tills hon kräks), så jag gjorde rent henne och bytte allt i sängen och fixade. Sen gav jag henne lite välling (min dumma nöt) för att hon skulle somna om. Det dröjde ju mindre än en timma så hade hon kräkts upp allt igen.
Fick byta allt en gång till och sen la jag henne hos oss istället och höll tummarna för att hon inte skulle kräka ner mig eller Richard....

På morgonen var hon hur pigg som helst och jag tvivlade igen på om det var magsjuka.
Hon slevade glatt i sig yoghurten. Sen slutade hon tvärt. Bläärup... Allt kom upp igen och ner i tallriken.
Hade jag inte varit där hade jag nog inte ens märkt något!

Jag bestämde mig för att ha Alex hemma också. Mycket roligare när han är här. Och sen uppskattas det på dagis om man har syskon hemma också, då någon är magsjuk.
Hittills har han klarat sig. Puh! Sånt här kan ju gå runt runt runt. Molly har varit pigg och glad, ingen feber eller så.
Det blev en rätt mysig dag. Tittade lite film, spelade spel, mös.
Fick ett ryck och slängde ut vardagsrumsbordet. Nu finns det ännu mera lekutrymme för mina skatter!

Nu håller vi tummarna att det är över för denna gång!

En hälig helg!

Igår var vi hela familjen på Ikea. Helt frivilligt en lönehelg!
Faktiskt så var det inte så hysteriskt. De har ju byggt ut helt galet mycket på Ikea i Barkarby, jag hittar inte längre! Jag som har spenderat åskilliga timmar på detta ställe och kände igen varenda hörn är nu lite vilse. Så stort. Tur att det finns skyltar och pilar i golvet!

Både igår och idag fick jag sovmorgon. Underbara morgonpigga make!
Idag har jag rotat fram adventsljustakarna och stjärnan till fönstren. Lagom kul att EN stake av FEM fungerade.
Åkte och köpte extra lampor, lyckades köpa fel. Men nu funkar i alla fall tre...
Bytte gardiner också, men hittade inte den andra adventsljustaken. Den man sätter levande ljus i. Får rota vidare i morgon. För idag prioterade jag att baka lussekatter med Alex. Provade att göra med Kesella denna gång och de blev faktiskt riktigt goda.

Utseendemässigt kunde de varit finare. På slutet kunde man inte se skillnad på mina och Alexanders.
Men vi hade jätteroligt!

Vi har inte bara badat idag, vi har bakat också!
Jag trodde pepparkaksdegen skulle få vänta i kylen ett tag till, men redan idag var det dags.
Satte till och med på lite julmusik! Riktigt mysigt.

Jag och Alex laddade först med "Pippis jul" när hon "...bakar några med Herr Nilsson på!"
Sen bakade vi och kämpade för att hålla Molly borta från degen. Lilla klätter-Molly.

En hel del pepparkakor blev det, men det lär gå åt ett par degar till innan jul....



En stor som kavlar och kavlar och en liten som smakar och smakar....

Om nu någon råkar läsa detta som funderar på att börja babysimma så kan jag verkligen rekommendera Aqua Vitaere! Deras fantastiska instruktör Gill har nu imponerat och värmt mitt hjärta i dagarna två!

Igår hade jag Molly hemma och vi skulle på "återbad" eftersom vi missat ett par tillfällen.
Strax innan 9 så drog vi på oss alla lager kläder och lämnade Alex på dagis. Tillbaka hem och ta av allt igen på en jättearg Molly. Hon ville inte alls gå in. Det ville jag. Och jag vinner ju.

Återbadet skulle vara klockan 12, så strax efter 11 sitter vi i hallen igen och krånglar på overallen. Då ringer det och jag hinner precis svara. Det var Gill. Poolen var för kall och dagens simning var inställd. Hon ville ringa mig eftersom hon vet att jag kör en bit (Hässelby-Solna). Som om detta inte räcker så erbjuder hon oss att komma till Beckomberga på kvällen för att simma där istället. Då Rich skulle jobba sent var jag välkommen att ta med mig Alex också. Han blev ÖVERLYCKLIG när jag hämtade honom på dagis med badväskan packad.
Klockan 17 klev vi ner i en härligt varm pool, med tända ljus och allmänt lugn. Det var bara vi där. Helt underbart.
Vi gled omkring alla tre och Gill lekte massor med Alex medan jag gjorde lite övningar med Molly.

Även idag var jag ledig och igen fick Alexander följa med lillasyster och simma. Idag var poolen i Solna varm nog. Jag ringde från bilen på vägen dit för att dubbelkolla. Men jag trodde inte vi skulle hinna. Det går ju inte direkt undan i trafiken med detta väder. Trots att jag åkte hemifrån i god tid så tickade klockan iväg.
"Ingen fara, säger Gill. Kom när ni kan, vi har kurser hela dagen. Hoppa i poolen när ni är redo och stanna er halvtimme" Vilken fantastik kvinna!

Så det blev åter ett mycket lyckat bad. Både Alex och Molly är så duktiga i sina armringar att jag slappnar av totalt. Alexander fick även hjälp att prova simma lite utan sina armringar och han sjöng nog högst av alla under "Nippertippan". Var snäll och go både mot Molly, andra bebisar och sin mamma!

Jag känner mig så glad av vetskapen att jag kan, vågar och vill åka och simma med två barn själv!
Sen att det tar hundra år att klä på sig efteråt, det kan jag leva med!

...är jätteroligt!

Det är faktiskt helt galet vad mycket man minns, trots att man inte varit där (förutom på ett par fikor) på 16 månader.
Systemen sitter där långt bak i huvudet. En hel massa kommer jag ihåg! Känner mig faktiskt inte lika trög som när jag kom tillbaka sist, efter mammaledigheten med Alex.
Bara en hel del nya rutiner jag ska lära mig. Och lite fler avgångar att hålla reda på. Lite tidtabellsändringar som jag inte riktigt gillar. Jag höll på att försena en avgång häromdagen. TF109 till Malmö har alltid, alltid, ALLTID gått 13.15. Nu går den visst 13.10, det var väl ändå lite onödigt?

Jag hade ångest för några veckor sedan. Riktig söndagsångest. Inte så mycket för jobbet i sig. Utan mer för att det underbara mammalivet med Molly var på väg att ta slut. Och för att börja pussla så mycket med tider, hämta och lämna.
Värst av allt var att Molly kändes så liten, skulle hon verkligen redan börja på förskolan? Min lilla bebis?

Men nu är vi igång. Molly verkar älska tillvaron och Alexander är lycklig över andra dagistider än 9-15 varje dag.
Jag får använda hjärnan mer "på riktigt" och visst är det rätt skönt ändå att få sitta i bilen helt själv. Och att prata med andra vuxna. Knappt byta några bajsblöjor. Inte behöva tänka på när Molly sover, eller hur länge. 

Det bästa av allt är att jag nu uppskattar de lediga stunderna med barnen ännu mer! Jag vill leka!
Helt underbart att hämta två stimulerade troll från dagis och komma hem och leka, mysa och bara vara!

Min underbara lilla tös blir hela 15 månader idag!
Här sitter hon och äter middag, pasta med god sås som gick ner i ett nafs.
Skönt att hon är sig själv igen!



Hon stortrivs på dagis, har aldrig varit ledsen.
Bara idag faktiskt. Det blev nog väldigt mycket nytt med att hennes pappa lämnade henne och så tidigt.
06.30. Rich fick alltså väcka henne och Alexander, på med kläder och sen lämning på dagis.
Frukost äter de där. Lite ledsen hade hon varit, men det gick över fort och resten av dagen hade varit toppen!
Hon får sova en stund på morgonen och sen igen efter lunch.

Alexander är bara glad att jag har börjat jobba igen så han får vara på dagis lite längre om dagarna.
Han var så taggad inför tidig start och frukost med fröken att han inte kunde somna igår.
Låg i sängen och i stället för att somna så säger han;
"Åhh, mamma min mage kurrar!! Den säger att den är så sugen på frukost på daaagis!!"

Fotade honom också vid middagen idag. Det ska ju vara rättvist!

Det gick ju riktigt bra detta.
Första dagen åter på jobbet och ena stunden kändes det som jag varit borta i evigheter, för att plötsligt kännas som jag jobbade för bara några veckor sedan.
Dubbelgången gick fint, jag kom ihåg de flesta "inputs" så systemet sitter i fingrarna.
Eller fanns bevarat nånstans i huvudet.
Lite nya rutiner att lära sig bara, men jag kände mig i alla fall inte helt tappad bakom en vagn! Skönt!

Lite trött idag på eftermiddagen. Självklart hade Molly en rätt dålig natt (natten till idag) och jag var in till henne några gånger.
Sista gången hon vaknade var vid tre-tiden. Då blev jag så pigg. Efter att ha fått henne och somna om så låg jag och klurade på en massa oviktigt.
Jag vågade inte titta på vad klockan var, men tror den var närmare fyra och det kändes lite stressande med ett alarm som skulle börja låta om en timme. 05.00.

Men jag kom upp. Jag kom dit. Jag jobbade!
Och det var riktigt, riktigt roligt!

Men ikväll kommer jag titta på Desperate Housewives från min säng!
Imorgon pinglar alarmet igång 04.15. Jihoo. Eller nåt.

Känner mig riktigt laddad inför kvällens utgång! Ska bli så roligt!
Efter att Molly kom till världen så berikades mitt liv ytterligare med en helt ny bekantskapskrets.
Helt underbara människor som bor i närheten och det kunde väl inte bli bättre!?
Jag känner mig otroligt lycklig som har träffat så fina vänner, såhär i vuxen ålder.

8 glada mammor ska ut och äta ihop, på Cliffan!
Gamla hederliga Cliff Barnes, undra när jag var där sist? Har i alla fall enbart roliga minnen från detta ställe. ´
Jag hoppas det blir klackarna i taket ikväll också!

Känns helt rätt att gå ut och festa ordentligt, sista helgen innan jag börjar jobba.
Förra gången detta gäng mammor var ute och röjde ihop så såg jag ut såhär minsann!
Kommer inte vara lika piffad ikväll kan jag lova!

Jag missade visst att uppdatera bloggen igår!
Det gick bra, mycket bra, på vårdcentralen. Vi går till ett nytt ställe som har öppnat här i närheten. SÅ skönt att ha det "runt hörnet". Riktigt bra personal och nya fräscha lokaler. Bra öppettider också!

Allt såg bra ut i Mollys hals och öron, lungorna lät som de skulle och inte ens sänkan visade något!
Hon var så duktig, det var bara halsen hon inte riktigt ville visa upp. Men hon sa inte ens ett pip när de stack henne i fingret.
Den trevliga doktorn skrev ut Bricanyl för hostan hon har på nätterna. I övrigt friskförklarad!

Och det funkade, natten till idag var mycket bättre än de senaste. Inatt vaknade hon "bara" tre gånger, men hon var aldrig ledsen och framför allt så kräktes hon inte av hostan!
Så idag fick hon gå till dagis. Lilla hjärtat. Hon blev så glad när vi var på väg ner dit istället för att vända hem. Trodde att jag kanske skulle behöva stanna en stund. Men hon började leka på en gång och det var bara för mig att säga hej då. Allt hade gått bra idag, lite hostigt på vilan och hon åt inte så mycket.
Men hon var glad!

Själv tog jag igen mig lite, passade på att ta det lugnt.
Sen började jag tänka på allt jag hade planerat att göra denna "lediga" vecka.
Jag skulle omorganisera garderober. Jag skulle städa förråden. Jag skulle gå igenom "viktiga papper".
Inget av detta har blivit av. All tid har bara förvunnit. Eller Molly har tagit tid.

Så jag gnuggade mina ögon och gick ut för att äntligen ta tag i däckbytet. På tiden!
Men det blev tvärstopp. Bultarna satt för hårt. Trots att jag tog till alla möjliga fysiska lagar så gick det inte.
Så jag slängde in dem i bilen och åkte och fixade det i Vinsta.
Bzz, bzz, bzz, bzz. Klart!
Fiffiga maskiner det där. Fiffiga killar också. Klart på mindre än 10 minuter.

Imorgon blir inte heller nåt på listan gjort.
Jag ska åka och få ögonbrynen fina.
Det gäller att priotera, eller hur!?

Det kom ju lite snö för en tid sedan. Känns knappt som att den räknas, försvann ju på en gång.
Idag kom den riktiga snön. Den som ligger kvar. Jag fotade lite med min iPhone i eftermiddags!



En något skeptisk liten mini-Michelin på väg att hämta brorsan...




...och det är inga stora steg hon tar!



Årets första snöängel!



Lite snöbollskastning hann vi också med



Ännu ett misslyckat försök till syskonbild!

När vi gav upp och gick in så bakade jag och Alexander muffins.
Tänkte vara lite fiffig och hålla Molly sysselsatt och glad under tiden vi rörde i smeten.
Så Molly fick stå och leka lite med vattenkranen. Hon blev nöjd.
Väldigt nöjd.
Jag hörde lite plask bakom min rygg tillsammans med glada tillrop från dottern.
Vänder mig om och tittar ordentligt på vad hon gör.
Jodå, tösen står och häller burkar med vatten på sig själv!
Det blev BLÖTT. Stolen, skåpet, golvet.
Men framför allt Molly. Molly var jätteblöt!



Såhär roliga borde alla eftermiddagar vara!

Molly blev sjuk i helgen.
I fredags ringde de från förskolan och sa att hon såg ut som att hon skulle kräkas när hon vaknade.
Jag trodde vi skulle åka på familjens första magsjuka någonsin (eller Alex kräktes en gång på dagis i våras, vet inte om det räknas?) och sprang ner och hämtade henne. När jag kom dit sa de att "det var nog kanske inget..."
Men någonting var det. Hon har haft feber som går upp och ner, upp och ner. Hon har inte ätit som hon brukar och hon hostar på nätterna. Ett par gånger har hon hostat så att hon kräks.
Jag tror hon har haft ont i halsen också, går och gapar och pekar i munnen. Lilla hjärtat, så jobbigt det måste vara när vi inte förstår vad hon vill. Eller inte vill. Vad hon vill ha. Eller inte vill ha.

Igår var hon feberfri hela dagen, men mer ledsen än vanligt.
Idag hade hon kunnat gå till dagis, men jag har henne hemma en dag extra. En frisk dag hemma.
Hon tycker det är tråkigt. Hon visade med hela sin kropp att hon ville gå ner till sin avdelning.
Nu sover hon och jag tar en paus med kaffe och dator.

Alexander var lycklig som få imorse. Äntligen började gympan igen på dagis. Han har pratat om det hela helgen. Imorse kunde han inte somna om efter att Molly väckt honom innan sex. Han ville gå och ha gympa.
Så roligt det är att se honom så uppspelt över att få skutta runt i en halvtimme-timme, vet inte hur länge de håller på?

Vi hade en toppenhelg (ja om man bortser från Mollys mystiska sjuka)!
Äntligen kom våra fina vänner på besök! Det blev middag och mys. Och timmar av lek för grabbarna!
Som Alex har längtat efter Vincent! De har så roligt ihop och jag har världens finaste gudson!
Jag vet inte varför jag inte fotade, men man hinner inte alltid med.

I fredags var även en sån där dag med härliga kommentarer från Alex.
Jag skulle ha skrivit ner dem på en gång såklart, nu minns jag bara en.
Molly pussar Alex på morgonen när vi lämnade honom på hans avdelning. Smack! En gosig puss mitt på munnen.
Fröken säger "Vilken härlig puss!" 
Varpå Alex svarar "Jaaa, Molly har äntligen lärt sig att pussas utan tunga!!"

Har ju nästan missat att jag fått en utmaning av Sandra!


4 saker...

4 TV-program jag tittar på:
Grey's Anatomy, Desperate Housewives, Eastenders och en hel del fotboll (inte alltid frivilligt).

4 saker jag gjort idag:
Lämnat två GLADA barn på dagis, druckit fyra(!) koppar kaffe, njutit av ensamheten och tvättat två maskiner.

4 saker jag längtar efter:
Min första lön efter mammaledigheten, julen, våren och nyklippt hår.

4 saker på önskelistan:
Ett samtal från Frida, mer tålamod, ett färdigt badrum på övervåningen och en Nespresso-maskin.

4 saker jag avskyr:
Otacksamhet, elräkningen, spindlar och energitjuvar! 

Denna utmaning skickar jag vidare till Frida, Caroline, Meta och Bettan

Det är helt fantastiskt hur bra det hittills gått för Molly.
Jag har idag varit och lämnat bägge barnen och Molly bara nickade när jag sa att jag skulle gå.
De vill att vi lämnar "famn till famn" och det var bara att langa över henne till fröken.
Jaha. Nu börjar jag ju nästan oroa mig åt andra hållet. Borde hon inte reagera mer?
Alltid är det nåt i en mammas hjärna som gnager!

Igår hade hon ätit två portioner soppa men inte så mycket pannkakor, åt knäckebröd istället.
Hon hade återigen sovit bra och inte varit ledsen.
Efter vilan, när hon lekt en stund, så hade hon ett något bekymrat uttryck. Stannade upp och verkade tänka efter. Så gick hon till en fröken, sträckte upp armarna och tankade lite närhet, sen var det bra igen.

Hon blir glad när jag kommer för att hämta men vill fortsätta leka.
Hur enkelt som helst. Fortsätter det såhär kommer det bli roligt att börja jobba igen.
Nåt bakslag kommer väl, frågan är bara när?

Så mycket inskolning blev det inte idag.
För jag fick gå hem redan klockan 10. Utan Molly!
Personalen tyckte att det redan var dags att lämna, det har ju flytit på så fint dessa dagar.
Jag sa till Molly att "mamma ska gå nu" varpå hon svarar "mmm".
Jag gav henne en puss, sa att jag kommer senare.
"Jag älskar dig ha det så roligt idag! Hej då!"
Molly satt på en gunga och vände sig inte ens om, men vinkade ändå.

Två nervösa mammor satt här hemma och fikade. Jag och Asal.
Vi lyxade till det och åt lunch på kolgrillen.
Oj, vad vi har pratat idag! Och oj, vad glad jag är att dela dessa dagar med denna underbara människa!
Allting blir ju så mycket lättare. Inga tårar. Ingen ångest.
Bara trevligt sällskap och pirr i magen!

Vi hämtade våra små kottar vid 14.30. Molly blev glad när jag kom. Klappade mig i ansiktet och jag fick flera pussar.
Hur hade det gått? Toppenbra! "Helt otroligt bra" enligt fröken.
Molly hade inte varit ledsen alls, inte sagt ett knyst.
Ätit tre(!) portioner mat och somnat efter att hon satt sig upp ett par gånger.
Alla ni som har skolat in barn vet vilken underbar känsla detta är!
Åh, jag tycker hon är så duktig!

Jag älskar denna förskolan!
Jag gillar upplägget med tre heldagars inskolning, nu räckte det kanske t.o.m. med två!?
Jag gillar att personalen turas om med alla barnen, så att man inte bara har en "inskolningsfröken" (vad händer om denna blir sjuk?)
Jag gillar hur de är med barnen och se hur trygga de är!

Nu blir det spännande hur det går att lämna "på en gång" imorgon.
Kanske kommer bakslaget då istället? När Molly inser att detta kommer ske nästan varje dag?
Håll tummarna!

Det gick faktiskt riktigt bra idag också!
Detta gör mig otroligt glad och lättad! Blir så stolt över min lilla tös som försöker hänga med de andra.
Hon gnisslade en del vid lunchen, hon åt bra men lite för fort. Man väntar ju på de andra och hon började snurra lite på stolen, varpå jag satte henne framåt vilekt resulterade i en hel del protester...
Hon var övertrött när hon skulle sova, så jag fick kämpa lite med Molly som trisklades och skrek en del.
Men så somnade hon sött och sov två timmar igen.
Jag och min fina vän Asal som skolar in sin Walter satt och drack kaffe i rummet brevid.
Molly vaknade en gång, satte sig upp, men en fröken var snabbt där och jag avvaktade.
Och SÅ skönt det kändes när hon fikc Molly att somna om. Det betyder trygghet.

Batteriet håller på att ta slut nu och sladden är nere.
Jag är uppe med Desperate Housewives.
Hoppas jag hinner få in några bilder från dagen!



I sandlådan...



I ett tomt rum finns bara en liten tjej som sover...



...jättegott!

Wow! Det gick verkligen toppenbra idag!
Mollys första dag på dagis. Vi lekte ute på morgonen, hon kämpade på i sina klumpiga skor och tjocka kläder. Vantarna var på men tummen inte alltid på rätta stället.
Fruktstunden uppskattar hon inte. Gillar att bli erbjuden frukt men med sina blott fyra tänder är det svårt att tugga i sig äppelbiten. Hon vill tillbaka ut och leka.

När det blev dags att gå in på riktigt så blev hon först besviken men sedan lycklig. Ett spännande rum med massor av roliga leksaker. Samling. Sitta still i ring? Nja...
Innan det riktigt kom igång ville Molly verkligen inte sitta still. En "fröken" sa åt mig att stänga alla dörrar och släppa henne lös (tack!!). Men när alla var uppropade och sången kom igång kom hon snabbt tillbaka och deltog till och med med lite "aaooo".

Sedan vankades lunch och jag som trodde detta skulle bli ett spektakel blev otroligt överraskad av min dotter som satt fint på stolen och glufsade i sig. Köttet i grytan var rätt segt, men då jag skar det i riktigt små bitar så åt hon. Och åt. Och åt. Jag vågar påstå att hon åt mest av alla vid vårat bord.

När alla ätit färdigt (Molly var bland de sista) var det dags att sova.
Ännu ett litet nervösare moment. Jag minns hur det var med Alex. Det gick inte alls. Jag fick ge upp med honom.
Molly var rätt nyfiken i början. Såklart. Ett nytt spännande rum, rutschkana, klätterställning och en massa skoj som hängde från taket.
Men efter lite pekande och några "djurläten" så låg hon ganska stilla. Men så fick hon syn på nåt och ville ställa sig upp så då tog jag henne i min famn och hon somnade.
Då hon sov gjorde jag hennes namnskylt. Fin? Nej. Men den är ok. Den får duga. Opysslig mamma.

Hon vaknade två gånger. Och två gånger lyckades jag få henne att somna om. Halleluja, kände mig som super-mom.
Hon sov i över två timmar och åt smörgås när hon vaknade.
Sen var klockan 14.30 (lite mer tom) och det var dags att gå hem.
Hämtade Alexander som tyckte jag kom alldeles för tidigt.

Nu räknar jag med världens bakslag imorgon.
För inte kan det väl gå lika bra som idag? Idag var det nästintill perfekt.
Heja Molly!

Jag är så kär i dessa två, de är det bästa som finns!