Åsas Minnen

Man kan ju tycka att jag borde ha koll på läget. Med neddragen trafik på jobbet och så.
Men ibland tänker man inte längre än näsan räcker.

I tisdags satte vi oss i bilen och åkte till simhallen. Jag och Alex. Kläder av. Badbyxor på. Kissa. Låsa skåpet.
Ja, han stod redan i duschen-innan-badet när jag reflekterar över att det inte finns några andra barn där. Hm.

Går till bassängen och tar en titt.
Tomt. Elitsimmarna har samling vid stora poolen.
"Ojdå Alex!" Säger jag. "Det finns nåt som heter höstlov och då är det ingen simning. Vilken knäpp mamma du har!"

Tror han kanske blir arg. Eller ledsen.
Men lille herr positiv bara skrattar och säger att han kan ta en dusch till.

Vi tittar i några affärer efter det. Går till McDonalds. Hamburgare och milkshake. Pratar om vem som är kär i vem på förskolan. Nästan alla pojkar är kära i E för hon kan läsa. Nästan alla flickor är kära i T och T vill gifta sig med flera stycken!!

"Du då?" frågar jag Alex. "Vem är du kär i nu?"
"Åh mamma, jag ska aldrig, aldrig byta. Jag är fortfarande kär i S. För alltid!"

Jag blir lite förvånad eftersom S är ett år äldre och han inte träffat henne sen innan sommaren.
Sen får han en bekymrad blick och säger "Fast mamma... Tänk om S redan är gift nu när hon går i skolan?!"

Mannen bredvid skrattar till så han nästan sätter pommes friten i halsen.

Här är min älskade son och bästa kompis under hårblåsen.
"Jag gör mig snygg i håret nu mamma!"